Böcker om Teg – från ‘förr’

1925 bildades Tegs municipalsamhälle efter begäran från Umeå med hänvisning till att på Teg kunde hus fritt byggas utan byggnadslov eller överhuvudtaget några bestämmelser. Det var landsbygd även om det bara låg 300 meter från staden.

BÖCKER Berättelser från tiden innan 1925 och även efter, finns bevarade. Men inte alltid så lätta att hitta. Vi ger här ett smakprov ur boken “Utblick från Umeå” av Nils Orring och “Gamla vykort från Umeå” med text av Erik Thelaus. Böckerna finns att låna på bibliotek.

BILDER Intressanta ihopsamlade fakta i dessa böcker som på ett smakfullt sätt blandat med egna reflektioner, sammansatts till kuriosa som man ibland önskar kom med fler detaljerade bilder. Men då hade inte alla mobiltelefonen med sig, alls. Så de bilder som finns beskriver oftast en stämning, hus och vyer. Vi har dock fått tillgång till en skatt av bilder att dela här för den som vill se mer bilder över det äldre Teg>> VYKORTSBILDER

GATUNAMN Då Teg skulle få namn på sina gator (som inte hade namn annat än i folkmun) försökte man hitta anknytning till historien eller personer. Varvsgatan vet många var där de fem båtvarven en gång låg. Så det var säkert ett ganska enkelt beslut. Tjärhovsgatan efter Tjärhovet. Bryggargatan efter bryggeriet som då var där. Åldermansvägen efter byaåldermannen Ludvig Sandström. Jakobsgränd fick namnet av Jakob Wänman, sjökapten som bodde nere vid älven. Han var befälhavare på Finlandsbåten ‘Turisten’ som gick mellan Umeå och Vasa. Fler namn tecknades ned. Och namnen antogs av byggnadsnämnden och där efter av municipalfullmäktige. Och Teg hade helt plötsligt blivit med gatunamn.

TIMMERFLOTTNINGEN Klart att sorteringsverken är väl dokumenterade. Inte bara i dessa böcker. Umeälven forsade oreglerad men man utvann faktiskt redan 1899 endel kraft ur älven. 1924-1926 byggdes Norrfors kraftverk. Och detta med regleringen av älven är en långdragen historia och Teg fick sent om sider ersättning för intrånget det gav till fisket. Men ett intrång som fortfarande utreds. För även om markägare faktiskt fått vad man då tyckte var skälig ersättning, kan den fiskeintresserade följa debatten på flertalet forum hur laxen ännu inte blivit vänn med den sk laxtrappan.

FÅNGA LAX I STORÅN I kapitel 11 i Orrings bok kan man läsa hur Jonas och Anna fångade lax med en till synes enkel idé. Men betänk att man då inte hade de maskiner vi har idag att tillgå. Allt byggdes för hand. Man ‘stängde av’ Storån för att fånga lax. Sent 1870-tal. Fångsterna var mycket lyckade och man fångade “ofta flera hundra i taget”. Tekniken man använde var likt “cashinafiske”. Något att googla för den som är nyfiken på att stänga av ett vattendrag. Men idag krävs så klart tillstånd för att göra denna typ av fiske.

FLER BÖCKER Vet du av någon bok du vill tipsa om som har kuriosa om Teg så maila gärna info@tegsby.se

Publicerad i Historia, Nyheter Taggar: , ,