Bildandet av Tegs samfällighetsförening dateras till 1977, med stadgar fastställda av Länsstyrelsen 1982. Bildandet innebar att förvaltningen av de samfälligheter som tillhört Västertegs, Östertegs och Öns skifteslag fördes samman i vad som närmast är en ekonomisk förening med styrelse och årlig stämma för andelsägarna. Men dagens samfällighetsförening bygger på en flerhundraårig historia. Äldst är byn Västerteg som började anläggas redan på 1300-talet när landhöjningen möjliggjorde nya bosättningar i området kring vad som i dag är Bondegatan. Efterhand som landhöjningen fortsatte kunde på 1500-talet byarna Österteg och Ön börja ta form. Drivande krafter för de första bosättningarna var att på 1300-talet vidtog centralmakten och kyrkan åtgärder för att genom en kolonisation av övre Norrlands kustland med jordbrukare säkra äganderätt och inflytande i landsändan.
Den tidens bondesamhällen byggde på en stark gemenskap, en samverkan som på 1700-talet blev alltmera formaliserad genom av tinget fastställda byordningar som reglerade livet i byarna. Åldermannen och byastämman såg till att regelverket efterlevdes och den som bröt mot bestämmelserna pliktade med böter. Byordningarna gav främst föreskrifter kring slåtter och skörd, dikning och inhägnader, djurhållning och bete, nyttjande av samfälld skog och fiske, brandskydd, fattigvård, mm, och under 1800-talet lades ofta till föreskrifter om ett sedligt och nyktert leverne.
Kartor över Västertegs, Östertegs och Öns byars samfällda skog 1783. Historiska kartor, Lantmäteriet.
I takt med olika skiften på 17- och 1800-talen förändrades successivt lantbrukets förutsättningar och med det laga skiftet i slutet av 1800-talet, när bönderna fick sammanhållna brukningsenheter med ibland utflyttade gårdar, minskade behovet av samverkan och byordningarna kom att alltmera förlora sin aktualitet. Samtidigt började hantverk och industrialisering sätta allt större prägel på Teg. Stadens och civilsamhällets inflytande blev också allt tydligare. Med bildandet av Tegs municipalsamhälle 1924 kan man säga att den historiska bygemenskapen i stort sett spelat ut sin roll, frånsett det gemensamma ansvaret för den skog som inte skiftats ut till andelsägarna, samt för fisket i älven och jakten.
Även om de tre byarna Västerteg, Österteg och Ön genom historien fram till 1977 har haft egna byordningar med egna stämmor och åldermän, så visar handlingarna i Tegs bykista att man också vid behov samlades till gemensamma stämmor under gemensam ålderman. När således de tre skifteslagen 1977 fördes samman i Tegs samfällighetsförening så innebar det närmast en formell anpassning till den historiska utvecklingen.
I dag är Tegs samfällighet en ekonomisk förening med ansvar för förvaltningen av gemensamma resurser, främst mark vars värde ökat i takt med kommunens expansiva utveckling. Ännu har inte Tegs historia nedtecknats på ett systematiskt sätt och handlingarna i bykistan har bara ytligt studerats. I uppdraget att förvalta samfälligheten ligger också ett ansvar att hålla arkivet levande och tillgängligt. Arkivet, eller Tegs bykista, finns i dag på Folkrörelsearkivet, Västerbottens museum. Centrala delar av arkivet har digitaliserats och finns idag tillgängligt i den digitala forskarsalen på Riksarkivet under titeln ”Tegs byarkiv” (https://sok.riksarkivet.se).
Viktiga händelser sedan dagens samfällighet bildades 1977 finna dokumenterat för dem som vill göra en tillbakablick på allt som skett >> KLICKA HÄR
Före 1977 var åldermännen (ordförandena):
- Västteg: Sigfrid Johnsson
- Ön: Helmer Gustafsson
- Östteg: Folke Gabrielsson
Tegs åldermän / sekreterare efter bildandet av en samhällighetsförening
- 1977-1983: Henning Sandström / Harald Sandström
- 1983-2004: Kurt Jonsson / 1983-97 Holger Björkman, 1998-04 Margareta Edberg
- 2005-2006: Åke Gustafsson / 2005-15 Åsa Johansson
- 2007-2010: Kjell Sandström / 2005-15 Åsa Johansson
- 2011– :Kjell-Arne Kemi / 15– Gunnar Öquist
Några andra trotjänare
- Kerstin Högberg: revisor i 20 år
- Ingrid Hägglund: kassör i 20 år
- Christer Lundström: ca 20 år i styrelsen
- Åke Gustafsson: ca 20 år i styrelsen
- Ragnar Sandström: ca 15 år i styrelsen
- Curt Åström: ca 20 år i styrelsen
I dag är Teg och Ön med sina drygt 11 000 innevånare en stadsdel inom Umeå kommun. Älven har genom århundradena satt sin prägel på området, alltifrån det historiskt viktiga laxfisket till timmerflottningen. I dag betonas alltmera dess betydelse för rekreation och för den fortsatta utvecklingen av Umeå. Vid Tegs centrum finner man bland annat COOP Nära, Apotek, Hälsocentral och Nybro konditori. På Teg finns i dag också två låg- och mellanstadieskolor, Östtegsskolan och Böleängsskolan, samt en högstadieskola, Tegs centralskola. För framtiden planeras en helt ny stadsdel på norra delen av Ön, och med förverkligandet av förbifart Umeå kommer den gamla E4an genom Teg att krympa till en stadsgata med kringliggande bostäder.
För den som vill läsa mera om Tegs historia hänvisas till den inventering som Västerbottens museum gjorde 1983 av Böle och Teg, till Karl Fahlgrens verk om ”Umeå sockens historia” från 1970 och till Olov Isakssons uppsats ”Bylagar och bygemenskap: Tegs byars dokument” från 1963. I uppsatsen ”Tegs byarkiv berättar” från 2022 ger Gunnar Öquist en beskrivning av byordningarnas betydelse för byarnas organisation och funktion. För den som vill få en levande geografisk bild av 1700-talets Teg och Ön hänvisas också till Per Stenbergs ”Umebeskrivning” som i nyutgåva publicerades 1987.
Litteratur
Fahlgren, Karl: Umeå sockens historia. Centraltryckeriet, 1970.
Isaksson, Olov: Bylagar och bygemenskap.
Tegs byars dokument.
Skytteanska samfundets handlingar No 2, sid. 39-86, 1963,
https://tegsby.se